Kul att du är intresserad av vinthund .)

Men det första jag tänker på är att ni verkar vara mer åt "brukshållet" och att en vinthund då kanske inte är ultimat.

Det är ganska svårt att veta om just den hunden ni väljer faktiskt är intresserad av att träna.En del älskar det en del inte.

Jag själv som är fd:bruksmänniska valde just vinthund för att komma ifrån den delen ;)

Men ni kanske ska kolla lite på whippet.

En vinthund nöjer sig inte med att springa i en trädgård.Den behöver stora ytor att få springa på.Det är en hund som mår dåligt av att inte få röra på sig.Det är samma sak där en del kan man ha lösa en del inte.Jag har en av varje.

En vinthund är helt off inne och ON ute.

Många av vinthundarna är mer eller mindre reserverade emot främmande.Min tik "känner " ingen som hon inte träffat minst  40 ggn och först då kan hon ev bemöda sig att ge dom en blick.

Hon tycker inte om att främmande människor försöker klappa osv.Hon vänder bort huvudet och visar att det är obekvämt.

Det är ju inte jätte ovanligt att man hör

" reserverad som en vinthund"

Men med familjen är dom tvärtom.

Det är en ras som vill vara nära och behöver ömhet :)

Det bästa ni kan göra är att gå på hundutställning eller något annat hundevenemang och prata med vinthundsuppfödare och -ägare. Då kan ni bilda er en egen uppfattning om hurdana de olika vinthundsraserna är.

 Det är ganska stor skillnad mellan vinthundsraser och de raser ni gillar. Jag har ingen egen erfarenhet av finsk lapphund däremot av jack russel terrier. Har din sambo erfarenhet av jack russel? Jag förstår inte riktigt hans motivering till att vilja ha jack russel. Det är ju en liten kruthund som aldrig blir trött! Vinthundar är inte alls lika. De ger järnet ute om de får vara lösa och är mycket lugna inomhus. De är som regel inte skälliga.

Jag har erfarenhet av afghan, whippet och saluki. Jag har haft alla mina hundar lösa men det kräver en hel del arbete (utom med whipparna som är mycket enkla att ha) från början.

 Jag kan inte tänka mig att det är lättare att träna en finsk lapphund. Jag skulle nog valt en whippet om jag ville träna olika saker men du kan ha tur att hitta en arbetsvillig saluki t.ex. jag har haft en. Hon tyckte det var jättekul med träning. Jag har också erfarenhet av whippet som inte alls är road av träning. Jag har tävlat lydnad med afghan och fått Lp i lkl 1. Jag har också tränat bruks med flera av mina hundar. Du kan träna vad du vill men måste förstå att de inte fungerar som vallhundar. Det är svårt att rekommendera ras.

Om ni tycker hyfsat bra om vinthundar tycker jag ni ska avvakta lite tills ni verkligen vill ha en vinthund. Flera raser kräver ett engagemang och ett intresse för just den rasen t.ex. saluki och afghan. Jag tror inte det fungerar att vara måttligt intresserad. Som sagt försök skaffa er så mycket erfarenhet som möjligt innan ni bestämmer er för att undvika misstag.

Vinthundar är en rasgrupp med olika raser i. Alla har inte samma temperament eller beteenden t.ex. är de flesta whippar väldigt glada att träffa folk vilket inte saluki eller afghan är. Det är svårt att svara generellt på dina frågor av den anledningen.

Jag skulle inte tro att de flesta vinthundar är så mycket "knähundar". Whippet gillar att ligga under täcket och kräver det skulle jag vilja påstå. Mina hundar tycker om att bli kelade med fast i olika grad och när de själva vill. De vill gärna ligga hos mig i sängen nära men jag vet inte om de vill att jag klappa dem så mycket.

 Vinthundar är inte klumpiga vad jag vet.

Vinthundsgruppen är nog överlag förskonad ifrån rasbundna sjukdomar. Detta är ju något att kolla med rasklubben och med de uppfödare och ägare du pratar med. Jag har inte erfarenhet av några rasbundna sjukdomar vad jag vet.

Man brukar dela upp vinthundarna i österländskt och västerländskt temperament. Då är de med västerländskt temperament mer "vanliga" till sättet och därmed också "enklare" att ha att göra med. Hit hör t.ex. whippet, greyhound och italiensk vinthund. Jag hoppas ni tänker igenom noga om ni ska skaffa er någon vinthund speciellt för hundens skull. Fråga gärna om du vill veta något mer.

Måste skriva under på det där med "kel när dom vill"

Våran tik kräver att få uppmärksamhet omedelbart när hon vill men när hon tröttnat så går hon och ve dom som kladdar på henne då ;)

Vill också poängtera det jag skrev om träning/lydnad/vinthund.Visst finns det individer som älskar att träna men om fokus är just att träna är nog ( som jag ser det) risken att man blir besviken om man får en vinthund som absolut inte är road av det.

Våran hane ställer upp på det mesta men än så länge har han koncentration som en gås så nja det går så där.Tiken bara ger mig en blick och går och lägger sig.

Hade hon hamnat hos en som helst vill träna skulle hon nog må rent dåligt då hon verkligen hatar att få den sorts fokus på sig.

Men som sagt det är nog mer individen än rasen hos vinthund

Tack för era svar! Jag träffade mina första vinthundar på en hunduställning nu i somras. Det var just borzoier och jag blev störtkär i dem faktiskt. Dock, efter att jag läst mer om dem verkar de vara väldigt speciella hundar. Det som gör mig mest kritisk är tyvärr detta med träningen, jag vill ju ha en hund som gillar att jobba, tex aglity. Vi skulle aldrig impulsköpa en hund, vi har båda stor erfarenhet av djur och vi har inte bråttom, så impulsköp är inget att prata om

Men det är ju lite svårt då vi gillar helt olika typer av hundar, därav mina "nybörjarfrågor" - vi börjar kika på hundar som ingen av oss egentligen vet så mycket om! Jag har ju haft siktet inställt på finsk lapphund sen flera år och nu har det ändrats liksom, fastän jag var 100% säker att det var en sån jag skulle ha, jag hade även bestämt mig för kennel mm..

#2 Min kille har haft JRT tidigare, hunden passar honom då det är "mycket hund i liten kropp", en liten vovve som inte tar så mycket plats men som ändå är mycket hund liksom.

Det är jag som inte gillar deras temperament, att de är så studsiga, skälliga och inte verkar kunna slappna av inomhus fast man varit ute i flera timmar.. Dessutom bet min grannes JRT ihjäl mina kaniner och mammas kattungar när jag var liten, det är nog största anledningen till att jag (tyvärr) inte gillar dem

Tiras: Men vart släpper man isåfall sin vinthund om man inte kan släppa dem i en stor trädgård, ifall vissa vinthundar(?) har svårt att komma på inkallning? Det låter ju himla jobbigt isåfall, finns inte viss risk att tappa hunden? (förstår såklart att det har med träning att göra, men samtidigt så vet vi ju att vissa inte alltid lyckas med sådant). Det var bara en fråga som dök upp just nu ;p

Egentligen är det nog en sällskapshund fast något mer aktiv som vi letar efter. Men tack för era utförliga svar iaf, jag kommer säker på fler frågor senare!

Låter som om en whippet kanske vore något för er! De är ofta mer följsamma, träningsvilliga och glada i nya människor än "övriga" vinthundar.Finns många som tränar och tävlar i agility, blodspår och andra grenar.

Min podenco ÄLSKAR att träna, han får aldrig nog medan min afghan tycker om att träna i små små pytte perioder, annars tröttnar han. Min podenco älskar andra människor, medan min afghan älskar mig, tycker om mina närmsta vänner, tolererar övriga och morrar på de han tycker beter sig konstigt. Whippet upplever iaf jag ofta som rätt öppna och hälsar gärna. Men visst, deras "hälsning" är långt ifrån tex en labbe där man får hela hunden över sig. Jag gillar dock att vinthundar inte är så lättflirtade, en nosning på handen och sen kan det vara bra tycker en del.

Det jag framför allt älskar med vinthundar är att de inte är speciellt skälliga, till skillnad mot den finska lapphunden som du tycker om. Jag kände en kvinna som hade en finsk lapphund. Han skällde gärna och mycket, helst hela tiden. Och gällt så det kändes som om trumhinnorna skulle ryka :S Annars har du den lapska vallhunden, de är inte riktigt lika gapiga ;) Men jag rekommenderar er att kika lite extra på whippeten

Har man för avsikt att tävla lydnad eller liknande och vill tävla högre upp i klasserna så är det nog bättre att välja en hund av annan ras än vinthundsraserna. Nu är väl inte spetsarna så lättlärda heller så där kan det nog kvitta. Precis som #5 skriver. Det är pyttesmå perioder av träning som gäller och mycket motivation och beröm. Kadaverdisciplin är inget för en vinthund (om det nu är det för någon). Man tränar ungefär som man skulle träna med en katt. Klickerträning brukar vara positivt.

Jag håller med #3. Jag ser det som att i första hand vill man ha en vinthund som bonus kan det bli möjligt att träna något mest som aktivering.

#5 Håller med om hälsningsbeskrivningen och att det är det positiva med dem är att de inte är lättflirtade.

Det är väl det som är grejen. Att man måste uppskattade deras egenheter för att trivas med dem.

Heder åt TS att ta reda på mer om rasen innan!

Man får leta efter inhängnade fotbolls planer,hundgådar ect.

Efter två år har jag kommit så långt med tiken att hon kan gå lös på motionspåren,men jag måste ha stenkoll på henne hela tiden.

Visst är det mkt ,mkt träning för att kunna ha en vinthund lös men samtidigt ÄR det viktigt att poängtera att det faktiskt finns individer som inte går att ha lösa hur mkt du än tränar.Det är nackdelen med jakthundar.

Sen nämde du att din kille är prylgalen ett litet råd i alla välmening att ordet monstervalpar har jag hört nämnas många ggn i samband med vinthundsvalpar ( åtminstonde dom större)

Dom tar igen det i valptiden som man slipper i vuxenåldern sen.

Härligt att du tar reda på all fakta innan.

Att leva med en vinthund kräver ett mkt mjuk hand,ett oändligt tålamod,en stor portion humor och förmåga att  inse att det man vet om lydnad och uppfostran är bortkastat på en hund som alltid vet bäst ;))

#7 "Att leva med en vinthund kräver ett mkt mjuk hand,ett oändligt tålamod,en stor portion humor och förmåga att  inse att det man vet om lydnad och uppfostran är bortkastat på en hund som alltid vet bäst ;)) "

!

Jag har erfarenhet av afghan och salukivalpar. De var sjövilda vill jag lova. Det blev omtapetsering och nya golv efter afghanen och jag hade ingenting under midjehöjd när salukin växte upp. Ibland tvivlade jag mycket på mig själv som hundägare men hon växte upp och blev världens underbaraste hund. Tyvärr dog hon förra sommaren 13 år gammal.

#8 Och jag har afghanen som bryter alla regler, han VET INTE hur man kommer upp på diskbänken!  Snor ingenting, det "värsta" han gjorde var att dra upp en orkidé som liten, och jag sa bara aj-aj och sen rörde han inte en blomma efter det. Jag var beredd på en hund som var mer högt än lågt och överallt, som alla med afghan säger afghan-valpar är. Nästa vintis lär vara en monstervalp eftersom den senaste var så snäll ;)

8: Vad skönt :)

#9 Det är ju skönt att alla inte är skapta i samma mall eller hur?

#11 Han var en riktig drömvalp :)

#12 Ja det låter så!

Nästa valp kommer säkert leva upp till ryktet om vinthundsvalpar, man har sällan samma tur två gånger ;)

#14 Säg inte det. Det är bara att hålla tummarna! Hur gammal är din afghan idag? Hurdan är han som vuxen?

#15 Ja man kan ju ha tur och få jackpott två gånger :)

Han blir snart 2,5 år, och kan vara lite "polis" inne. Han vill gärna ligga ifred, de andra djuren får inte stöka runt eller lägga sig bredvid honom. Då morrar han eller naffsar helt enkelt till om de kommer för nära. Man får säga till honom när han blir lite väl överdriven med sin personliga radie ;)

Annars är han väldigt lätt att ha att göra med, springer inte ifrån mig när han är lös utan håller koll på vart jag är (dyker det upp någon hund eller vilt måste han så klart kolla det). Kaxar inte med andra hanar när han är lös, markerar inte överallt men är något osäker när han möter andra hanar i koppel och måste gapa lite och stödda upp sig, men det är något vi tränar på och jag ser det inte som något stort problem. Han är underbar, min lilla prins

#16 Ja det låter som om han är en pärla. Det är bara att gratulera!