2010-10-28 06:00 #0 av: [chouwa]

De flesta vill nog svara att : ja så länge hunden sätter sig när någon säger kommandot "sitt" så har kommandot samma betydelse! Tyvärr är det inte riktigt så enkelt - låt oss jämföra två hundar o deras ägare - en av hundarna är en jakthund - en stående fågelhund, uppfostrade efter den "gamla goda skolan" - och den andra hunden är en hund som är tränad med klicker!

 

 

 

 

När Karo är relativt liten tycker hans ägare att han ska lära sig detta kommando och för att få Karo att utföra denna övning trycker ägaren ner Karos bakdel mot marken( ibland drar dessa ägare samtidigt i kopplet).

Om vi utgår från att Karo är en ganska smart hund så kommer han efter bara 4-5repetitioner, när han försökt spjärna emot och hoppa undan för att komma undan det obehagliga trycket på rumpan, förstå att genom att sänka rumpan mot marken så kommer han undan det obehagliga.

När ägaren då samtidigt säger "sitt" sätter sig Karo när han känner trycket mot rumpan.

Anledningen till att Karo sätter sig är alltså att han vet att sätta sig betyder att undkomma trycket mot bakdelen.
Detta kallas att det är en träning med negativ förstärkning : hunden sätter sig och slipper därmed en aversiv retning - i detta fall trycket på bakdelen.

Men Karos ägare är inte färdig med detta moment än - Karo ska också sätta sig när ägaren säger "sitt" o inte vänta tills trycket kommer.
Eftersom Karo är smart försöker han sätta ner rumpan efter 10-12repetioner när ägaren bara säger "sitt" för att slippa hinna få ett tryck på bakdelen.

Nu är ägaren nöjd för Karo sätter sig på kommando!

Karo har på detta sätt lärt sig att lyda ett kommando för att undkomma ett obehag - genom att sätta sig när han hör ett "sitt"kommando slipper han få rumpan nedtryckt i marken.

Detta är också en negativ förstärkning även om ägaren inte längre trycker ner hunden - hunden sätter sig för den erfarit att kommandot betyder att "om du inte sätter dig så...."

Negativ förstärkning betyder att man lär sig genom undvikande av OCH av att slippa.

Problemet med detta sätt är att när hunden kommit så långt att den utför ett moment på kommando så är det svårt att se om det är tal om negativ förstärkning - ägaren pressar tex inte ner hunden längre men hunden jobbar fortfarande för att undvika den aversiva (tex trycket på rumpan) retningen , men eftersom den undviker obehaget så är det inte längre synligt för oss.

För att detta sätt med "undvikande av" ska kunna utvecklas hos en hund MÅSTE det alltid finnas en retning innan den aversiva retningen och den sk varselretning (om vi skulle ge det ett svenskt namn skulle vi kalla det varning eller hot) och aversiva retning är åtskilda i tid.

I detta ex var det att Karos ägare säger först "sitt" och sedan trycker ner bakdelen upprepade ggr tills Karo självmant sätter sig innan trycket tillförs.

Det säger ju sig självt att om ägaren inte först sagt kommandot skulle det inte skett någon inlärning - Karo kunde ju inte förutsett när trycket skulle komma och kunde inte isf lärt sig att undvika det.

Vi människor är faktiskt ganska beroende av betingad negativa förstärkare eller helt enkelt kallade varningar - trafikljuset som slår om till rött tex - det är en betingad negativ förstärkning.

När vi ser ett sånt ljus så stannar vi bilen, och detta beteende förstärks negativt genom att vi undviker att kollidera med korsande bilar.

Även varningsskyltar och förbudsskyltar är varningar.

Kommandot "sitt" är i Karos fall en betingad aversiv retning eller en betingad negativ förstärkare. För enkelhetens skull kan vi kalla "sitt" ett hot.

Ett hot eller en negativ förstärkare är samma sak därför att båda signalerar att en aversiv retning kommer om ett bestämt beteende inte utförs!

Den sannolika följden av detta kan vi se om inte Karo sätter sig när ägaren säger "sitt" - om ägaren är konsekvent kommer han att återigen trycka ner hunden i sittande position.

Om ägaren inte är konsekvent så kommer han eller hon sannolikt upprepa kommandot högre och högre och när kommandot till slut skriks fram och hunden inte lyder så pressas hunden ner i sittande.

Problemet med detta är att hunden lär sig att skilja på hur kommandot sägs - sitt, sitt, SITT!!! De första kommandona slutar att ha någon funktion för de följs ju aldrig av något tryck...

Därav mitt tjat om att man ska alltid mena vad man säger och ta för vana att inte upprepa kommandot - om du nu väljer denna träningsmetod betyder detta att har du sagt "sitt" en gång och hunden inte lyder får du trycka ner hunden.

Detta som beskrivits i ex ovan gäller såklart i all träning inte bara vid "sitt".

I all träning där ett kommando efterföljs av en aversiv retning, ett obehag, om inte hunden utför det den blir ombedd att göra är faktiskt ett hot!

Man kan se det som att kommandon uttalas med en del verbalt o en del som inte sägs : "sitt"...eller så trycker jag ner dig, "apport".....eller så drar jag dig i örat, "hit".....eller så skakar jag om dig i nacken.

Så det vi lärde oss av detta är att för Karo är kommandot "sitt" en betingad negativ förstärkning mao ett hot som säger "sitt"...eller så pressar jag ner dig...

Om vi går över till nästa ex som skulle vara en klickertränad hund:

 

Pluto ska också sätta sig på kommando. Men Plutos ägare börjar med att klicka och belöna varje gång Pluto sätter sig spontant.

Eftersom Pluto också är en smart hund så inser han bara efter 5-6 repetioner att det här med att sätta sig lönar sig och börjar sätta sig så fort han kan.

Plutos ägare bestämmer sig då för att lägga på ett kommando - "sitt". Eftersom Pluto är en lärovillig schäfer börjar ägaren säga "sitt" varje gång Pluto är på väg att sätta sig och när rumpan når marken får han klick och belöning upprepade ggr.

Pluto börjar nu sätta sig för att han förstår att om han sätter sig vankas det belöning!

Detta är positiv förstärkning - hunden sätter sig och får en positiv förstärkare.

Plutos ägare är självklart inte heller klar med träningen än - han kan ju inte bara säga "sitt" när Pluto själv sätter sig, Pluto ska hädanefter bara sätta sig när ägaren säger "sitt".

Detta tränas genom att Plutos ägare är noga med att bara klicka och belöna när Pluto sätter sig när ägaren sagt kommandot.

Sätter han sig utan att man sagt något så händer inget!

Eftersom Pluto var smart så förstår han efter 10-12repetioner att det inte lönar sig att sätta sig självmant , man måste vänta på ordet "sitt".

Plutos ägare än nu nöjd - Pluto sätter sig bara när han får ett kommando.

Pluto sätter sig fortfarande därför att han genom att vänta på ordet "sitt" och sen sätta sig, får klick och belöning - detta är träning med positiv förstärkning!

Eftersom Plutos ägare är en klickertränare kommer han att generalisera övningen i många situstioner men kommer aldrig gå över till en "kravfas" eller "ovillkorlighet" - det skulle då göra kommandot till en betingad negativ förstärkare - ett hot.

Vad betyder då kommandot för Pluto?

Kommandot blir efterhand det inlärningspsykologer kallar "diskriminativ retning" och på svenska kan vi kalla det "grönt ljus".

Hunden vill höra ordet "sitt" för det betyder att den har möjlighet att utföra något som den kommer få belöning för!

För Pluto betyder alltså kommandot också en del som uttalas och en som inte uttalas: (varsågod - du får..) sitt(a).

Detsamma kommer gälla för alla andra kommando ägaren lär Pluto - hunden har här hela tiden lust att utföra de saker som ägaren ber om - kommandona blir som tillåtelser!

"Sitt" ....så får du en godbit, "hit"...så leker vi med pipisen, "apport"....så gosar vi en stund.

Ibland kallar man dessa ord för signalord och inte kommando för att det inte ska blandas ihop med negativa stämplingen ordet kommando oftast har.

wzipcam-seduti300.jpg

 

 

Ja det är för att vi ska kunna summera och komma fram till det som är mest intressant för oss hundtränare:

För en hund som är tränad med negativ förstärkning är ett kommando ett hot. Detta gäller även om man belönat önskat beteende, så länge det förekommit något obehag i samband med träningen så kommer kommandot alltid förbli ett hot!

En hund som är tränad med uteslutande positiv förstärkning är varje kommando en belöning!

Detta har flera fördelar när man tränar på sammansatta övningar tex sändande till rutan.

Om man tar en hund som är tränad med negativ förstärkning så blir det såhär - hunden springer fint ut till rutan där ägaren med hård röst kommenderar "ligg" som betyder som bekant "ligg...annars...".

Vad tror ni detta gör med själva sändandet ? tacken för hunden att springa fort rakt ut till rutan är att få ta emot ett hot...

En hund som är tränad med positiv förstärkning springer fort ut till rutan o väl där kommenderar ägaren "ligg" när hunden är mitt i rutan. Självklart lägger sig hunden snabbt och villigt eftersom den vet at kommandot betyder "lägg dig ner så kastar jag bollen till dig".

TÄNK PÅ DETTA I ALL HUNDTRÄNING OCH VÄLJ SJÄLVA VILKET SÄTT NI VILL TRÄNA HUND PÅ!

När ni valt hur ni vill träna er hund - se till att den/de ni tar hjälp av tycker att det sättet är det rätta!
Tänk på att klickern inte behöver handla om just Klickerträning utan om Positiv förstärkning - med eller utan klicker!

 

mg_3881.jpg


Skrivet av: Sandra (Chouwa) - Sajtvärd
Källa: Canis Hundtidning
Foto: http://www.hejsulan.se

 

VARFÖR HAR NI JUST FÅTT LÄSA FLERA SIDOR OM DETTA?

 

SCHÄFERN PLUTO:

 

JAKTHUNDEN KARO :

 

"SITT" OCH "SITT" -

SAMMA SAK?